Att minska giftiga kemikalier och mögel är avgörande för god inomhusluftkvalitet i skolor.
Att fastställa regler för att förbättra inomhusluftens kvalitet och gränsvärden för vanliga luftföroreningar på platser där känsliga befolkningar samlas är en avgörande start (Vlaamse Regering, 2004; Lowther et al., 2021; UBA, 2023; Gouvernement de France, 2022).
Tydliga exponeringskällor för luftföroreningar inomhus som städning, målning etc. bör organiseras för att minimera barns exponering genom att schemalägga dem efter skoltid, använda rengöringsprodukter och material med låga utsläpp, prioritera våtrengöring, montera dammsugare med HEPA-filter, minimera användningen av giftiga kemikalier och använda tekniker som sorptivskivor (ytor konstruerade för att fånga upp vissa föroreningar) och CO2-övervakning i klassrum som en indikator på inomhusluftens kvalitet.
I de flesta skolmiljöer kan utomhusluftkvaliteten vara bättre än inomhusluftkvaliteten på flera parametrar, och ventilation är ett utmärkt verktyg för att förbättra inomhusluftkvaliteten i klassrum och laboratorier.Det sänker CO2-nivåerna och risken för aerosolöverförda sjukdomar, tar bort fukt (och tillhörande mögelrisker - se nedan), såväl som lukter och giftiga kemikalier från byggprodukter, möbler och rengöringsmedel (Fisk, 2017; Aguilar et al., 2022).
Ventilationen av byggnader kan förbättras genom att:
(1) öppna fönster och dörrar för att få in omgivande luft,
(2) använda värme-, ventilations- och luftkonditioneringsanordningar (HVAC) och se till att frånluftsfläktar i badrum och kök fungerar korrekt, och (3) kommunicera nödvändig bakgrundskunskap och instruktioner till elever, föräldrar, lärare och personal
(Beregszaszi et al., 2013; European Commission et al., 2014; Baldauf et al., 2015; Jhun et al., 2017; Rivas et al., 2018; Thevenet et al., 2018; Brand et al., 2019 ; WHO Europe, 2022).
Posttid: 19 maj 2023